Vill du veta mer om ved och vedeldning? Ved är en av de äldsta energikällorna som används av människor. Ved är kultur och vetenskap och bidrar till äkta värme och trevnad i hemmet. Dessutom är det den säkraste värmekällan du kan ha i bostaden. Här ger vi svar på dina frågor om ved och vedeldning!
Vissa träslag ger mer värme i eldstaden än andra. De har många olika egenskaper och olika densitet och ger därför inte samma värme vid förbränning. Om du till exempel lägger ett vedträ av bok i braskaminen eller eldstaden så får du 50 % mer värme än från ett lika stort vedträ av gran. Ju tyngre veden är, desto mer värme ger den om volymen är densamma. Men om vikten är densamma blir värmeeffekten densamma oavsett vilken typ av ved du eldar med.
Enligt Norska institutet för bioekonomi (NIBIO) är järnek det som väger tyngst och som brinner bäst, följt av idegran, bok, ek, ask och rönn. I andra änden av skalan hittar vi lind, sälg, asp och gran. Hela översikten hittar du här.
Om du ska hugga din egen ved är den idealiska tiden att göra det när stammen är som torrast, det vill säga innan löven spricker i april eller maj.
Om du ska hugga din egen ved är den idealiska tiden att göra det när stammen är som torrast, det vill säga innan löven spricker i april eller maj. På våren är också luften torrare, vilket ger bra förutsättningar för veden att torka. Kapa veden i korta längder och klyv den så snart som möjligt för att ta vara på de goda förutsättningarna för torkning. Veden är också lättare att klyva när den fortfarande är färsk.
I Norge, Sverige och Finland är björk ett av de mest utbredda träslagen och är därför ett naturligt och populärt val vid vedeldning. Björk har förhållandevis hög densitet och högt energiinnehåll och avger därmed mycket värme. I Storbritannien och USA är däremot ek det vanligaste träslaget och i Tyskland är bok ett populärt träslag att elda med. Det handlar om tillgång och energiinnehåll.
Men ska du fälla träd själv använder du förstås det du har tillgång till.
Hur mycket du sparar beror på vilken slags ved du eldar med, vilken mängd du köper, utbudet och efterfrågan samt braskaminens verkningsgrad. Har du en gammal braskamin eller eldstad som inte är renbrännande kommer bara 50 % av veden nyttjas till värme. Våra braskaminer och eldstäder är renbrännande och är utrustade med förbränningsteknik som ger en verkningsgrad på över 80 % om du eldar rätt. Eller uttryckt på annat sätt: du får ut maximalt med värme av varje enskilt vedträ.
Har du dessutom möjlighet att hugga din egen ved blir kalkylen förstås ännu bättre. Att kunna ge sig ut i skogen med motorsåg och yxa (och gärna en termos med starkt kaffe och lite energirik mat i ryggsäcken) för att säkra vedlagret till nästa eldningssäsong ger också bra motion och frisk luft och är nyttigt för både kropp och själ. För att inte tala om belöningen som väntar när höstmörkret och kylan tränger sig på och det börjar bli dags att elda igen. Ingenting går upp mot att få tända på ved man producerat själv!
En man må snåla med kuvertpriset till konfirmationen, dra sig för att beställa nya trädgårdsmöbler och välja nytt garage framför solsemestern. Men den man som låter familjen frysa, han lider av karaktärsbrist.
Citat ur boken ”Hel ved” av Lars Mytting.De flesta av oss äger förstås ingen egen skog. Men det går ändå att få tag på den gratis om man är lite företagsam. På lokala marknadsplatser skänks det regelbundet bort timmer mot avhämtning. Samma sak gäller företag som tar på sig trädfällningsjobb. Om uppdragsgivarna själva inte vill ha timret så skänker de ofta bort det. Då är det bara att koppla på släpet och åka dit. Och kanske har du någon i bekantskapskretsen som har skog som behöver röjas eller gallras lite. Eller så kan du söka på lokala marknadsplatser där timmer ofta skänks bort mot avhämtning. Samma sak gäller företag som utför trädfällning. Om uppdragsgivarna själva inte vill ha timret så skänker de ofta bort det. Då är det bara att koppla på släpet och åka dit.
Färsk ved kan förvaras under tak eller i vedbod så att den skyddas mot regn. Har du inte möjlighet till det kan du täcka över toppen av vedtraven. Täcker du hela vedtraven stänger du ute luften och förlänger torkningsprocessen – och det kan dessutom leda till att veden möglar och ruttnar. Veden ska också förvaras en bit ovanför marken. Inga vedträn får komma i direkt kontakt med jord. Att stapla ved på pallar fungerar bra eftersom de ger bra ventilation även under vedlagret.
Veden ska ligga luftigt eftersom det är mycket vatten som ska avdunsta. Förvara också gärna veden på sydsidan så att det får så mycket sol och värme som möjligt. Ju torrare veden är, desto mindre energi går åt till att avdunsta restvattnet och desto mindre energi försvinner rakt upp genom skorstenen. Eldningen blir alltså effektivare med torr ved. Det ska också finnas lite avstånd mellan vedträna. Man brukar säga avståndet ska vara tillräckligt stort för en mus att ta sig emellan träna.
Färdigtorkad ved bör förvaras torrt och luftigt innan höstregnet kommer eller åtminstone skyddat mot regn om veden lagras utomhus.
Om du förvarar fuktig ved inomhus bildas snabbt mögel och veden torkar mycket dåligt. Dessutom kan det bidra till ett dåligt inomhusklimat och kan locka fram objudna gäster som bor i vedträna.
Norsk standard för ved säger att vedträn med mindre än 20 % fukthalt är tillräckligt torra för att brännas. Om veden har högre vatteninnehåll påverkar det förbränningen i braskaminen eller eldstaden negativt och ger sämre värmeeffekt. Du får inte heller det där härliga sprakandet från elden som vi alla älskar att lyssna och titta på. Ved med hög fuktighet ökar också risken för att det bildas sotbeläggning i insatsen och på glaset.
Läs mer om hur en ny eldstad kan halvera vedförbrukningen.
